Etchmiadzin-katedralen, belägen i staden Etchmiadzin (även känd som Vagharshapat) i Armeniens Armavir-provins, står som det andliga centret för det armeniska folket och den administrativa hjärtat av den armeniska apostoliska kyrkan. Ofta kallad "Moder-katedralen i Etchmiadzin" av armenier, är denna heliga plats ett av världens äldsta exempel på kristen arkitektur. Många tror att det är den äldsta kristna katedralen som finns, och som erkännande av dess betydelse i armenisk religiös och kulturell historia, blev den utnämnd som en del av ett UNESCO-världsarv 2000 e.Kr.
Området runt Etchmiadzin-katedralen har en rik historia, med arkeologiska platser som dateras tillbaka till sten-, brons- och järnåldern. Staden Vagharshapat, som nu vanligtvis kallas Etchmiadzin, grundades under Arsacid-kungen Vagharsh I:s regeringstid (r. 117-140 e.Kr.). Även om det en gång var Armeniens huvudstad, ersattes det senare av Dvin som den politiska huvudstaden under 400-talet e.Kr.
Bygget av Etchmiadzin-katedralen tillskrivs Sankt Gregorius den upplyste (c. 239 - c. 330 e.Kr.), som enligt armeniska legender och historiker hade en vision av Jesus Kristus som instruerade honom att bygga en katedral i den antika staden. Bygget påbörjades omkring c. 303 e.Kr. och var tillägnat Jungfru Maria, med namnet "Etchmiadzin" som betyder "nedstigningen (echnel) av den ende födde (miatsin)."
Från 500-talet till mitten av 700-talet e.Kr. blomstrade Etchmiadzin som ett centrum för kultur och pilgrimsfärd, med olika kyrkliga byggnader som uppfördes nära katedralen. Under århundradena genomgick katedralen många renoveringar, vilket visar en blandning av armeniska arkitekturstilar. Särskilt intressanta är reliefarna på katedralens norra vägg som avbildar Sankt Paulus aposteln (c. 5-67? e.Kr.) och Sankt Tecla (c. 30-? e.Kr.).
Etchmiadzin-katedralens motståndskraft är tydlig i dess överlevnad genom flera invasioner, ockupationer och svårigheter, med den armeniska apostoliska kyrkan som återställde katolikosatet till platsen under mitten av 1400-talet e.Kr. Idag förblir katedralen "Den heliga moderstolen för alla armenier," ett bevis på dess bestående betydelse i Armeniens religiösa och kulturella historia.
