Beläget i norra Armeniens Lori-region ligger Haghpat Monastery, även känt som Haghpatavank, ett förtrollande medeltida klosterkomplex uppfört mellan 900- och 1200-talen. Klostret, byggt halvvägs uppför en sluttning med utsikt över Debed River, utstrålar monastisk enkelhet samtidigt som det erbjuder skydd och undangömdhet från omvärlden.
Grundat av Queen Khosrovanuysh, hustru till Bagratid king Ashot III, år 976, har Haghpat Monastery en nära historisk koppling till det närbelägna Sanahin Monastery. Komplexet omfattar en narthex, två korridorgravkapell, en matsal, ett skriptorium, Chapel of Hamazasp, ett klocktorn, flera gravkapell och invecklade korsstenar (khachkars), allt omgivet av en mur försedd med torn.
Det äldsta monumentet i komplexet, St. Nshan Church, visar upp en enhetlig interiör, en monumental dominerande kupol och vackra fresker — ett uttryck för den arkitektoniska nyskapandeandan i Armenien under 1000- och 1100-talen. Reliefskulpturerna av kings Smbat och Gourgen på kyrkans östra fasad utgör enastående exempel på samtida skulptur.
Klostret var en gång ett blomstrande vetenskapligt centrum med en rik samling handskrifter och fungerade som en knutpunkt för avskrift av bibliotekshandskrifter, med utrymmen för studier och forskning inom olika ämnesområden. Även om vissa byggnader gått förlorade med tiden vittnar lämningar av huvudkyrkan St. Nishan, St. Gregory Church, St. Astvatsatsin Church, matsalen från 1200-talet, bokförrådet, klocktornet och khachkars om klostrets rika historia.
Bokförrådet bevarade värdefulla handskrifter och texter fram till 1200-talet då mongoliska invasioner hotade regionen. Dessa texter gömdes då i grottor, och hittills har endast tre grottor och deras innehåll återfunnits.
Haghpat Monastery, nu under UNESCO:s skydd som ett världsarv, fortsätter att fängsla besökare med sin arkitektoniska skicklighet, sin heliga atmosfär och sitt fascinerande kulturarv — en inblick i Armeniens medeltida klostertradition.
