Georgiska nationella astrofysiska observatoriet (GENAO), ofta kallat Abastumani astrofysiska observatorium, är en banbrytande forskningsinstitution grundad 1932.
Beläget 1 700 meter över havet på berget Kanobili i stadsdelen Abastumani i regionen Samtskhe‑Javakheti, drar observatoriet nytta av orörda naturförhållanden: klar himmel, stabilt väder och minimal ljusförorening. Detta gör platsen idealisk för högkvalitativ astronomisk observation.
Observatoriet ligger cirka 200–250 km från Tbilisi, Georgiens huvudstad, och har äran att vara det första högbelägna astrofysiska observatoriet i det forna Sovjetunionen.
Observatoriet grundades under ledning av akademikern Evgeni Kharadze och har sedan dess blivit ett centrum för omfattande astronomisk och astrofysisk forskning. Forskningen spänner över galaxer, stjärnor, solfysik, solsystemet och jordens övre atmosfär. GENAO är utrustat med avancerade instrument, bland annat en 125 cm Ritchey–Chrétien-reflektor, ett 70 cm Maksutov‑meniskteleskop och en 53 cm Nikolsky‑typ solkoronograf, vilka tillsammans har gett förutsättningar för viktiga upptäckter. År 1942 identifierade den georgiske astronomen Giorgi Tevzadze två nya kometer, senare benämnda "Comet 1942 Tevzadze 1" och "Comet 1942 Tevzadze 2."
Observatoriet har också en rik historia av bidrag till astronomin, bland annat R. Kiladzes mätning av Saturnus rings tjocklek och hans observation av Merkurius atmosfär 1974. A. Churadze upptäckte dessutom en supernova i galaxen NGC 3389, vilket understryker institutionens viktiga roll i den globala astronomiska forskningen.
GENAO:s instrumentpark kombinerar historiska och moderna teleskop och mätinstrument, som 40 cm Zeiss‑refraktor från 1936 och 44 cm Zeiss Schmidt‑kamera från 1940, tillsammans med nyare spektrografer och fotometrar. Dessa verktyg har möjliggjort bland annat långsiktiga fotometriska studier av atmosfäriska fenomen och nattglödens intensitet.
Utöver den vetenskapliga verksamheten erbjuder observatoriet en unik upplevelse för besökare. Ett litet museum presenterar dess historia och instrument, och visningskvällar ger möjligheter att se himlakroppar som månen, Saturnus och andra planeter. Observatoriet ger även årliga publikationer, inklusive en astronomisk kalender och forskningsrapporter, vilket förstärker dess satsning på utbildning och folkbildning.
Sedan 1959 är observatoriet förbundet med staden Abastumani via en historisk linbana, vilket gör det lättillgängligt för besökare. Platsen förenar vetenskaplig betydelse med turistisk charm och är en pelare i Georgiens vetenskapliga arv, fortsatt engagerad i att utforska universums mysterier.
