Genom årtusenden av mysterier står Saro-fästningen i Georgien som ett bevis på mänsklig motståndskraft och arkitektonisk skicklighet. Dess rötter, som tros vara djupt begravda i förkristen tid, utvecklar en fängslande berättelse om cyklopisk konstruktion som fortfarande är fascinerande idag.
Även om den exakta tidslinjen förblir svårfångad, antas Saro-fästningen ha byggts under det 1:a eller 2:a årtusendet f.Kr. Detta påstående stöds av en överflöd av arkeologiska fynd, inklusive både tidiga och sena bronsåldersartefakter samt medeltida keramikskärvor, som upptäckts i den närliggande bosättningen. Dessa arkeologiska skatter vittnar om mänsklig bosättning runt byn Saro sedan åtminstone det andra årtusendet f.Kr.
Saro-fästningens arkitektoniska komplexitet är en inkarnation av strategisk briljans. Den består av tre separata strukturer, var och en med defensiva syften, belägna oberoende av varandra. Dessa strukturer, som periodiskt har återuppbyggts, står nu i ruiner och når höjder av 2,5 till 3 meter.
Genom att använda torr murverk är fästningens väggar en syn att beundra, med block som mäter upp till 2,5 meter i både längd och bredd, noggrant placerade sida vid sida. Sådan cyklopisk konstruktion, där symmetri är märkbar trots de enorma stenarnas storlek, är ett kännetecken för Saro-fästningen.
Detta antika fästningskomplex, beläget i byn Saro i Aspindza kommun, inom regionen Samtskhe-Javakheti, inkluderar den nedre fästningen, den övre fästningen och den nya fästningen, som också kallas tornet. Varje fästning har en distinkt position, med den nedre fästningen vid den sydvästra kanten av byn, den mellersta fästningen nära ärkeänglarnas kyrka, och den tornliknande övre fästningen som övervakar dem alla från norr.
Varje fästning har sina unika aspekter. Till exempel rymmer den nedre fästningen en dörr med en arkitrav och ett förråd, medan den mellersta fästningen inkluderar rum av varierande storlek och separata ruiner. Söder om fästningarna antyder rester av stenmur och byggnader en tidigare bosättning.
Förutom den arkitektoniska underverken har området runt Saro-fästningen gett upphov till keramiska fragment från Mtkvar-Araks (eller Kura-Araxes) kulturen under tidig bronsålder, sen bronsålder och medeltiden, samt begravningar från de tidiga stadierna av sen bronsålder och den hellenistiska perioden.
Platsen erbjuder en utsiktspunkt som avtäcker hisnande vyer över Mtkvari (Kura) ravinen, vilket ger ytterligare en dimension av lockelse till Saro-fästningen, vilket gör den till ett måste för alla med intresse för arkeologi, historia eller helt enkelt en kärlek till hisnande landskap.
