Beläget i de dramatiska landskapen i nordöstra Armenien, är Alaverdi en by rik på historia och kultur. Beläget cirka 1 000 meter över havet, är den omgiven av höga berg och frodiga skogar. Debedfloden rinner genom byns hjärta och delar den i distinkta halvor.
Alaverdis ursprung går tillbaka till första halvan av 2:a årtusendet f.Kr. Under århundradena har den varit en del av olika imperier och kungadömen, inklusive Urarturiket (800–600 f.Kr.) och Kungadömet Armenien. Byns namn tros härstamma från Allahverdi Mollaoğlu Tarkhan, en turkisk stamledare från 1600-talet, även om den historiskt var känd som Manasgomer eller Manits Gom.
Etableringen av en kopparsmältverk nära byn Madan 1899 katalyserade Alaverdis moderna utveckling. Detta industriella företag lockade arbetare och ledde till betydande ekonomisk tillväxt. I slutet av 1800-talet producerade Alaverdi nästan 25 % av det ryska imperiets koppar.
Geografiskt ligger byn i Debedflodens ravin, med den imponerande Lalvar-toppen som reser sig till 2 544 meter i nordväst. Klimatet klassificeras som kallt semi-arid (Köppen BSk), kännetecknat av kalla vintrar och milda somrar.
Kulturellt sett är Alaverdi främst bebodd av etniska armenier från den armeniska apostoliska kyrkan, med en minoritet av pontiska greker som bosatte sig där på 1700-talet. I närheten finns betydande historiska monument, inklusive UNESCO:s världsarv Haghpat och Sanahin kloster, som dateras tillbaka till 1000-talet. Dessa kloster var centra för teologi, vetenskap och utbildning, och hyste forskare som Hovhannes Imastaser och Grigor Magistros.
Transporten underlättas av M-6 motorvägen, som förbinder Jerevan med Tbilisi, och en järnväg som varit i drift sedan 1899. Byns läge fungerar som en viktig länk mellan Armenien och Georgien.
Ekonomiskt har Alaverdi varit knuten till kopparbrytning i århundraden. Kopparsmältverket som grundades 1770 av kung Erekle II av Georgien spelade en avgörande roll i dess utveckling. Även om den industriella aktiviteten minskade efter den sovjetiska eran, pågår ansträngningar för att återuppliva kopparindustrin, vilket erbjuder sysselsättningsmöjligheter för den lokala befolkningen.
Utbildningsmässigt fortsätter byn sin arv som ett centrum för lärande, som går tillbaka till det historiska universitetet i Sanahin som grundades år 966 e.Kr. Idag har Alaverdi skolor och en musikakademi som vårdar nästa generation inom konst och vetenskap.
I huvudsak är Alaverdi en by där gammal historia vävs samman med modernt liv — en plats som hedrar sitt rika arv samtidigt som den ser mot framtiden.
Dilijan
Jerevan
Odzun